To be ahelyn

Jag är inne i en jävla svacka. Dock inte psykiskt denna gång. Mer fysisk. Kanske beror det på att jag har gett mig på de där jävla p -pillerna igen. Känns som om jag sitter inne i en kropp som jag inte längre kan identifiera mig med. Den är ful, fet och ja....äcklig. Jag lovar på hedersord att jag svällt upp. Jag ser ut som en val och tål inte att någon lägger ett finger på mig. Jag har till och med svårt att dra på och av mig kläder eftersom jag helst av allt inte vill komma i kontakt med min hud. Jag mår illa jämt. Känns som om jag är ombord på värsta Silja Line och inte nog med det är jag en argbigga titt som tätt. Fast det sistnämda är nog ingen nyhet. Jag känner mig så ful just nu. Jag har inte noppat ögonbrynen på hela veckan så påminner om Frida Kahlo. Det värsta är nog att min man inte slutar att säga "åhh, hon är så fiiin" "Va söt den här lilla tjejen är" "Du är så himla fin, så fin, finfinfifn..." AHHHH. Sluta. Jag klarar inte det nu. Inte nu när jag är ful som stryk. Imorgon ska jag iallafall ta tag i detta. Jag måste sluta äta som en oxe också. This can´t be good. Jag skyller på p -piller men även på att jag inte har en krona på kontot. Hela helgen har jag tillbringar hos min mans snälla päron som har feedat oss. Jag har slut på toapapper, så min man snodde ett par rullar. Mitt hairspray är slut, och det är ju som att leva utan rakhyvel, alltså dödsdömt. Ja självklart har jag ingen rakhyvel heller och den sista tadkrämen tog precis slut. Alltså jag menar allvar. När jag skriker "Hallå" in i mitt kyskåp så svarar den inte helt oväntat "Hallå, hallå, hallå" tillbaka. Men snart, på torsdag, ska det här eländet vara över. Det första som ska läggas i min kundvagn är hårfärg, hårspray och rakhyvlar.

GIVE ME