Konsten att gråta över spilld mjölk

03.00 visade klockan när jag släpade mig ur sängen. Mitt mål var att ta mig snabbt till pendelstationen och ta mitt alldeles för tidiga, men billiga tåg till Osby. För att slippa trycka ner mina pumps i väskan hoppade jag i dem istället och vandrade iväg i mörkret. Väl framme i stationen, med endast tio minuter på mig upptäckte jag att alla dörrar var stängda. Pendelstationen hade inte öppnat.  Så jag sprang, sprang i mina pumps. Så jävla ful jag måste sett ut. Fem minuter innan tåget skulle glida in befann jag mig på plats. Tåget gled aldrig in. Jag fick messa min syster som i sin tur ringde och väckte min man. Han konstaterade att vi hade missat att det inte var ett tåg som skulle ta mig till stan utan en buss. En buss som jag alltså missat. Om jag går in på SJ:s hemsida och beställer ett tåg från Stockholm till Osby. Då fan förväntar jag mig att det är ett tåg som tar mig dit. SJ = Tåg! Hallå?. Jag satte på den sorgligaste låten på min ipod och haltade hem gråtandes. Jag grät för att så gärna ville träffa min mamma och pappa. Jag grät för att jag jämt försätter mig i fel situationer och anledningen till det är att min ekonomi suger så hårt att jag alltid väljer den billigaste vägen. Den billigaste vägen är jämt den krångligaste och för att tjäna in en hundring eller två går jag upp mitt i natten och springer som en idiot för att gå på ett tåg som inte ens existerar. Min man möte mig och kramade om mig hårt, vilket var väldigt irriterande då jag helst hade velat att han istället bar mig hem pågrund av grovt skadade fötter. Vi försökte förgäves haffa en taxi som kunde ta mig till stan för att hinna med tåget. Men med min vanliga tur så var alla taxi bilar som man annars snubblar över huxflux - borta. Hemma satte jag mig i sängen och fortsatte att gråta som ett barn. Vid det här laget grät jag för att jag var hemskt hungrig och jag inte kunde förmå mig att fixa ihop något ätbart. Jag är i Osby nu. Självklart. Min man köpte en ny biljett åt mig. Självklart. Jag är en älskad kvinna. Inga konstigheter alls.

image93
Bilden har inget med mitt dåvarande tillstånd att göra.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback