To be ahelyn

Imorgon 11.00 står vi på Östermalmstorg och skriker. Japp, sant. Alla får tre till fyra minuter på sig att hålla sitt "torgtal", Tanken är att fånga uppmärksamhet samt nå ut med ett budskap. Ja, jag gjorde det ganska lätt för mig. Där det är fet stil är det tänkt att jag ska skrika extra högt. Säg lycka till nu!




Damer och herrar! Ungdomar och barn!

Jag ber om er uppmärksamhet så att jag i sin tur göra er uppmärksamma på en oerhört viktig fråga.

En fråga som berör oss alla. För är vi är alla människor. Oavsett hudfärg, status eller religion så är vi av samma sort - människor. Med makten att förändra. Att göra en skillnad. Mina vänner. Jag talar om alla de 8 400 hemlösa personer i Sverige. Jag talar framför allt om de 3 400 hemlösa här i STHLM. Jag talar om de personer som är ensamma i jul. Om de som hoppas på att överleva den kalla vintern då vi andra hoppas på hårda paket och snö till julafton. Det är hög tid att stanna upp i julstressen och se till din nästa. Gör något för en hemlös i jul. Bjud på mat under julhelgen. Bjud in någon för bad och rena kläder. Tänk på hur en liten gest kan betyda världen för någon annan. Någon som skulle kunna vara du själv. För efter allt så är framtiden aldrig säkrad för någon. Det skulle kunna vara du själv eller din avkomma som sover på en papperskartong en iskall dag och drar en tunn filt över sig för att mildra den hårda vinterkylan. Julen en tid då man rår om nära och kära men faktum är att julen kan även vara den värsta årstiden för en hemlös. Julen är årstiden som gör en hemlös extra medveten om den dystra och framför allt ensamma tillvaro. Låt denna jul vara den jul då du gjorde en skillnad för någon. Gör en god gärning för en hemlös och gör en stor skillnad i en människas liv. TACK!

Åh! Det var så himla länge sen jag kände så här. Julstämning. Den försvann ungefär när jag fick reda på att tomten var en bluff. Då pratar jag om all förväntan och hur jag plågade mig genom julkalendern för att komma till den 24:e. Allt det där försvann ungefär när man fick könshår. Men under hela min tonår förblev julen min favoritårstid. Jag var Lucia typ varje år och det var underbart att se hur mamma pyntade så fint. Sen växte jag upp och såg sanningen. Julen är en hemsk tid då man slösar onödiga pengar på en massa prylar som man ger till människor som i sin tur sällan anstränger sig lika mycket tillbaka. Och så satt man där på julafton med ett par strumpor och inpackning och tackade så hjärtligt. Alla jävlar tomtar kunde dra åt helvete och julbordet var så jävla överskattat. Men i år. I år känner jag en viss julstämning. Visst luktar det speciellt på julen? och det är ju så mysigt med alla ljus. Min man inskaffade en liten julgran som vi pyntade så fint när mor var här. Jag var så glad att jag klappade med händerna och hoppade jämfota precis som jag gör när det vankas kladdkaka. Det bästa är ändå att snart får jag vila. Ta jullov, åka hem till mor och far och bara finnas.
Jag ska fan köpa en sexig röd klänning till julafton kom jag på nu.
Inte nåt sånt här då.

Jag har önskat mig den i flera jular. En gång var det nära att jag fick den. Men sen blev det inte så. Jag hoppas på att i år jävlar ska den ligga under granen. Snälla?