To be ahelyn

Jag såg min pappas blick idag. Tittade mig själv djupt in i ögonen (via en spegel) och där var han. Min fina pappa. Fick lust att krama om mig sjäv (vilket jag även gjorde) Pappa har en lite ljusare ögonfärg än mig. Hans blick är lite glansig, nästan suddig. Den ser trött och ledsen ut. Fast han skrattar så ser den ut sådära. Jag har tittat min pappa djupt i ögonen flera gånger under mitt liv. Det fick jag bekräftat idag när jag såg hans blick i min egen. Åh pappa, om jag fick krypa upp i din famn ikväll skulle jag berätta hur mycket jag älskar dig. Hur glad jag är över att jag är din favorit. För att jag är hans favorit. Han säger det själv. Högt och tydligt framför Lillasyster, släkt och vänner. "Jaaa jaaa hon Priscilla hon är min favorit jaa jaa favort favorit! Lillasyster är glad ändå. Hon vet att vi har nåt speciellt. Som inga andra har. Pappa och jag. Mamma är avundsjuk på det dära. Hon brukar bli så satans sur när hon ser oss ihop ibland. När jag alltid tar hans parti och försvarar honom trots att han är helt ute och cyklar. Hon surar och mumlar nåt om nio månader i magen, gav mig hängpattar, förlossningsvärkar och shit. Men det skiter vi i. Hon får sura bäst hon vill. Vi kan inte hjälpa det. Att jag är pappas flicka. Och att han är flickans pappa.

Denna vackra låt tillägnar jag dig Papi.
För att du är den enda mannen i mitt liv som jag kan lite på till hundra procent.
Den enda mannen som aldrig kommer varken tröttna på mig eller lämna mig för någon bättre.
Den enda mannen som aldrig någonsin kommer att sluta älska mig.