To be ahelyn

Kom precis hem från ett biobesök. Ett mindre lyckat sådand. Vad är det med Kista centrum som gör att mitt liv blir jobbigare varje gång jag är där. Sprang som en galen kyckling mellan affärerna för att hitta något fint till min kusin och eftersom jag bara hade en timme på mig var jag inte på bästa humöret. Min gosse sprang duktigt efter mig men även hans irritation gjorde sig synlig.
- Är den fin?
- Ja den är fin
- Är du säker?
- Jaaa den är fin.
- Nej den är inte fin. Den här då?
- Ja den är fin.
- Är du säker?
Osv..
As usual  fann jag absolut zero till min kusin men desto mer åt mig. Kön var oändlig och när jag kommit halvvägs lämnade jag ifrån mig allt och sprang vidare.
Filmen var väl sådär. Jag är Jessica Biel evigt tacksam för att hon sprang utan magtröja i filmen Next. Det hade mitt psyke en dag som denna aldrig kunnat hantera. Imorgon bär det av. Till min hemort, mi casa, my house. Känns väl sådär, mamma och jag är inte de bästa vänninor för tillfället och finner ni en mer disträ syster än den Gud gav mig kan ni väl lämna ett spår. Min gosse är nog inte heller så glad på mig. Men det är inte jag heller så vad fan gör det.