To be ahelyn

Jo, men det blev ett ganska bra år. Dock har jag svårt att minnas något som sticker ut lite. Men no news är väl good news. Jag fann vänner och de fyllde upp en plats i mitt liv och hjärta som var tom och till min förvåning saknades. Jag blev sjuk och sängliggandes i en månad. Att komma tillbaka från den sjukdomen var tuff. Jag reste till utomlands och fick chansen att uppleva helt nya underbara saker i ett nytt land. Min sommar spenderades flitigt med mina föräldrar vilket är något man aldrig kan göra för mycket av. Jag blev förvirrad, föll och låg kvar. Jag reste mig alldeles ensam och fortsatte gå precis som jag alltid gjort. Jag har upplevt svek från nära och kära och jag har även svikit mig själv flera gånger men jag förlåter mig själv för det. Förmågan att kunna förlåta är en av mina bästa egenskaper och jag hoppas att kunna bära den med mig genom hela mitt liv. Jag förlåter er allihopa, bitches! Nu i slutändan känner jag att jag är en älskad kvinna, och det mina vänner, är något man aldrig bör ta för givet.

Gott nytt år kära läsare.
Vem ni än är, vad ni än vill.