Min bön

Jag har inte pratat med jättemånga om det som händer.
Någon jag undvikt att prata om det med är han där uppe.
Men idag brast det. På väg till jobbet.
Människor vände sig om och kollade efter den märkliga flickan.
Hon som pratar med sig själv och gråter samtidigt.
Jag bad till Gud. Eller rättare sagt. Jag skrek ut en bön.
Jag förhandlade och debatterade.
Jag vet att han hörde mig.
Nu är det upp till honom.

NU ÄR DET UPP TILL DIG!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback