To be ahelyn

Jag lider av blondinsyndromet. Det är verkligen som de säger - Once you go blond... eller nej det där hittade jag nog på. Nej men ärligt talat. Har du en gång varit ljushårig och trivts med det är det svårt att gå tillbaka till sitt vanliga mörka jag. Blondiner har fan mer roligare. Speciellt om du är en snygg blondin. Är du ful spelar det ingen roll om du är blond, mörk eller skallig då är du bara ful. Tanken är att jag ska bli mörk nu snart. Fan va det känns tråk. Så jävla tråk. När jag glor på kändisar och då snackar jag om Beyonce, Alba, Tyra och såna. Då tycker jag jämt de är så mycket sötare i ljust hår, Inte jätteblont utan bara ljusare. Kontrasten som uppstår på oss blattar är så fin. Vara gyllenbrun, mörka ögon, fylliga läppar och en lagon ljust svall - Sweeet. Fan jag ska bli brunett och det känns inte det minsta roligt.