To be ahelyn

Vilken match alltså. R och jag sprang runt galningarna och skrek och kramade varandra när det blev mål. Jag tänkte på min kära far som säkert satt med sin kaffekopp och tre kakor vid tvn och klappade nöjt med händerna. Min pappa är en sann fotbollsälskare och stackarn har aldrig haft någon att dela intresset med då både jag och lillasyster blev konståkare. Men fan när Sverige spelar blir man helt galen. Man skiker idiooot, neeeej, jaaaaa om vartannat. Bäst är ändå när Zlatan gör mål. Jag tror alla blattar i Sverige känner sig extra stolta när Zlatan gör mål. Han representerar vartenda liten förortsunge i Sverige och han gör juuu det såååå braaaa. Haha. Go Sverige.
Jag och R kompletterar varandra ganksa bra under matcherna. Hon har koll på om det är offside och vilka spelarna är och jag vet vad deras flickvänner heter och gör. Vår fika var dock inte lika nyttig som igår, tråkigt nog.

Men vad gör det om hundra år?