Utbränd blatte

Anledningen till att jag inte är så aktiv är att jag är jävligt utbränd. För tydligen är uttrycket "att gå in i väggen" ett faktum och inte ett svenskt påhitt. Vi blattar går ju aldrig in i väggen. Vi överlever hårda diktaturer, simmar över världshav och powerwalkar över berg för att bosätta oss i ett land med bättre förutsättningar. Vi utsätts för rasism och lär oss konsten att skicka in papper efter papper efter papper till diverse myndigheter. Vi tar gärna fler än ett jobb, gärna svarta sådana för att dubbla inkomsten. Allt för att kunna simma över världhavet och powerwalka tillbaka till vårt hemland och dö som svensk medborgare och därmed förbättrat framtiden för sin avkomma. Okey då, jag generaliserar lite väl här, jag vet men det här är ändå de blattar jag växt upp med. Så har jag lärt mig. Blattar går inte in väggen. Blattar ignorerar alla symtom på svaghet och kör bara på. Men min kropp sa STOPP och blev sjuk som fan. Nu får jag börja om på noll. Idag var jag glad. Jag har skrattat. Fast nä, jag grät lite faktiskt. När jag betalade en viss räkning som gjorde mig sammanlagt 7000 fattigare. Då fällde jag ärligt talat en tår. Inte bara för pengarnas skull. Mest för min egen.

Men det var kul när jag träffade min chef på Prestbyrån idag. Han såg minst ut sagt förvånad. Jag klandrar inte honom.

- Ehm jobbar inte du idag?
- Ehm jo, jag skulle bara köpa te och frukt.
. Aha, okej! (?)
- Mmm.


Nu måste jag bara skryta med att jag har världens bästa man.
Jag har verkligen det!

image277

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback