Glass i stora lass

Det bästa jag och Lillasyster visste var när hemglassbilen kom. Ni kommer ihåg den där signalen som gjorde vartenda unge överlycklig. Iallafall så fick typ hela familjen panik när glassabilen kom. Vi hoppade upp och ner och skrek glass glass glass. Mamma sprang och sa till pappa som i sin tur började leta efter sin plånbok. Och som vanligt (!) hittade han inte den och då fick vi ännu mer panik och började bli hysteriska. Hoppade på ett ben, slet i håret och bet på naglarna. Mamma hängde ut med halva kroppen ur fönstret och skrek till glassgubben att han skulle vänta. Pappa började dra ut kläder ur garderoben och upprepade frenetiskt "Den var ju här, jag såg ju den här". Till slut körde bilen.  Och som vi grät. Vi skrek av olycka och mamma skällde ut pappa som nu stod på alla fyra för att hitta den förbannade plånboken. Efter en ganska lång stund så hittade han självklart den och då tyckte han så synd om oss som oftast somnat av alla tårar så han gav sig ut på cykeljakt efter glassabilen. Den hade ju hunnit åt helvete så när pappa kom hem var det oftast mörkt. Och så väckte han oss och vi var så glada så glada så. Sen åt vi glass hela familjen och lovade dyrt och heligt att den här gången skulle glassarna vara länge och inte som sist då jag i smyg käkade upp tio stycken mitt i natten.




 


Kommentarer
Postat av: Yassi

Haha, vad gulligt! :)

Postat av: Prissi

=)

2008-11-05 @ 20:43:19
Postat av: dLo

Hahahah känner så igen det.

2008-11-05 @ 22:45:27
URL: http://dlo.blogg.se/
Postat av: Shadow

Detta borde man nästan filmatisera ;)

2008-11-06 @ 22:48:24
Postat av: Prissi

Eller hur :)

2008-11-07 @ 00:32:42

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback