To be ahelyn

För sex år sedan tog vi studenten.
Då förväntades vi veta, vilja, och åstadkomma stordåd.
Men vi visste ingenting då.
Tänk om vi vetat då det vi vet idag.
Undrar om det hade besparat oss ångest eller fått oss att avsluta våra liv.
För alla kanske det inte behövs, men för de flesta är 20+ åren nödvändiga för att hitta sig själv.
Vem vill gå tillbaka och vara 19 år igen?
Några år innan dess hände det där med saxen på den där skolan, i den där åldern då man är känslig för allt.
Förmodligen var det där som det aldrig blev som förut igen.
För många, för oss.
Du är inte ensam om att utveckla ditt jag, men du tar kanske lite mer stryk på vägen dit.
En del ska prövas mer än andra.
Psykiskt eller fysiskt..
Balansen kanske aldrig infinner sig, kanske får man njuta av de höga topparna när dom kommer och försöka rusta sig för djupa dalarna i den mån det går..
Raksträcka är nog att förglömma.
Jag hade tur
Jag hittade min fristad
Här ute i skogen kan jag andas
Det är långt ifrån problemfritt, men nu är det praktiska problem jag står för.
Stopp i avloppet
Pannan stannar
Inget varmvatten
Men i psyket är det lugna vatten
Just nu åtminstone

När du än behöver får du komma hem och dela min fristad
Även om den inte är din

Även om jag inte vet allt
Även om jag aldrig vetat allt





Jennie, min älskade vän. Du har rätt. Du har kanske aldrig vetat allt. Men det har aldrig gjort något för att när jag kramar om dig känns det precis som i fyran när vi tävlade om vem som hade längst och finast hår. Jag tackar dig för inbjudan till din fristad. Jag ska finna min egen och en vacker dag ska jag bjuda dig till min.



Jag kan för att jag vill.
Nu vill jag.