To be ahelyn

Jag är lite känslig med mitt privatliv, jag vet. Jag hoppas att jag en dag ska finna balansen och kunna avslöja saker som händer mig utan att avslöja allt. För att den där gränsen är hårfin och jag är lite av en öppen bok. Eller jag var det förr i allafall. Vet ni hur många gånger jag upptäckte att jag precis avslöjat hela mitt liv för en främling. Jag släppte in vem som helst och var hur öppen som helst. Det har jag fått äta upp. Det har försvunnit människor ur mitt liv som verkligen varit viktiga för mig och nu är jag räddare om mitt lilla hjärta. Man ska våga vara kräsen. Inte ge vem som helst rätten att kunna såra dig. Men jag vill inte bli helt sluten. Det är inte Priscilla. Så jag vill att ni ska veta en sak som hände mig i tisdes.  Det är bland det största som jag upplevt. Och jag upplevde inte det ensam, utan med människan jag älskar. Det är jag tacksam för. Mina ögon fylldes av tårar som jag försökte blinka bort. Vi var inte ensamma i rummet annars hade jag nog gråtit högt. Det var något helt fantastiskt och jag tackar Gud för att jag upplevde det.

Jag älskar dig D.