Jag fick ett mejl

"Du måste plugga ge inte upp det aldrig du har lite kvar av skolan o sen efter det så kan vi få barn o gifta oss"

Ett utkast

Nu börjar vi om.


this is why







I still breathe

Mitt hjärta det brinner

Har suttit med huvudet mellan mina knän i två timmar nu. Det gör så satans ont i bröstet och varje andetag är en pina. Jag dränker mina sorger.
från
och
med





Nu.

CUmbiaaaa

This is the shit
 

Så jävla skön


har ni hört om personalfesten?


Det var tider det.


Danni och jag. Älskar Dannis push-up, Jag är småporrig, som vanligt.



Now days ser vi mest ut så här.



jag måste få skryta


Jag är så GLAD

Min vän. Julia Svensson. Ska bli läkare. På riktigt.


En assimilerad kurd yao

Julpynt hos min kära vän dLo



Lussebullar och shit


Självklart avslutas kvällen med vattenpipa. Vi är ju inga riktiga svennar ju.

Bekräftelsekåta jag

Samtal vid middagsbordet hos familjen Flores Varela.

Priscilla - Ja, nu slutar vi prata om det där tråkiga och går över till något mycket roligare. Nu ska ni säga alla bra egenskaper som jag har.
Mamma - Aha, först får du förklara vad egenskaper betyder för din pappa.
Pappa- DU!, jag vet vad egenskaper betyder. (ser jävligt förvirrad ut)
Priscilla - Ja, men kör då!
Tystnad.
Tystnad.
Priscilla - Hallå?
Mamma - Du är inte lika tjurig som du brukade vara. Fan vad tjurig du var? Kommer du ihåg Ricardo? Hon brukade....
Priscilla - BRA EGENSKAPER, sa jag
Lillasyster - Du är söt!
Priscilla- Tack, fler?
Pappa - Du har mognat!
Mamma- Ja för för fan vad du var jobbig innan. Du gav mig psykologiska problem. Jag kommer ihåg när....
Priscilla- Men vad i helvete?

JAG SAKNAR MIN FAMILJ!!!!!!!!!!!!!!!!!

Dag 1


I´m back bitches

Nu jävlar.

Här är mitt stora problem

Trots att många tror att allt handlar om ett spel så har jag jävligt lätt för att känna mig värdelös. Jag gör det nog alltid. Låt oss smaka på ordet. VÄRDE - LÖS. Inget värde alltså. Som människa. Ibland känner jag det starkare, ibland svagare. Men känslan finns nog alltid där. Va fan kan jag göra åt det? Det är bara så det är. Något gick väl fel när jag var liten. Kanske borde jag skylla på mina föräldrar eller så bara helt enkelt föddes jag så. Men det är helt enkelt en del av mig. Vissa kämpar med missbruk, andra tänder på barn. Jag har svårt att sätta ett högt värde på mig som människa. Det är ganska viktigt att jag har insett det. Jag har vetat det ganska länge dock. Men nu kan jag jobba med det. Kanske förbättra det. Eller lära mig knep för hur man lever så här. Idag satt jag på tåget och tittade ut och såg livet passera förbi med i rasande fart. Och bara så där så insåg jag att det är dags att lära sig att andas på nytt. Kanske renovera lite. Kasta bort lite skit. Köpa hem lite nytt.


Sovgott.


Hos mor och far, och Lillasyster så klart


Godmorgon

- Alltså vem fan är Kenneth?
- Haha, va?
- Ja alltså, ni pratar väldigt ofta om honom
- Hahaha, Kenneth?
- Ja, vem är han, Är det någon du dejtat? För han dyker liksom upp i alla samtalsämnen
- HAHAHA.


Bilder som säger mer än 1000 ord




När klassen har seminarium är vi på toa och sminkar oss






Smutthis




Tidigare inlägg Nyare inlägg