5 april 2009

<3


Samtal med dLo

Priscilla

Vet du? Salongen låg på malmskillnadgatan

17:01Dilan

:):)

17:01Priscilla

och en person trodde att jag sålde mig

:(:(

17:01Dilan

hahahha ja vet vi pratade i tele innan sissi....:):)

17:01Priscilla

han stannade bilen och började fråga

:(:(

17:01Dilan

HAHAHAHAHHAHAHAHAHHAHAHAH

17:02Priscilla

nej men jag vågade inte säga det innan

för henke va med mig

men det är sant

jag vill döööö

först fattade jag inte

17:02Dilan

hahahahhahahahah

herre gud

17:05Priscilla

APRIL APRILLLL

tror du verkligen folk tar mig som en hora

Jag är en modellllllllllllllllllllllllllllll

17:08Dilan

släng dig i väggen


Tack Gud

Gud vilken fin dag det har varit. Tack för idag, tack för en underbar vanlig daaaaaaaaag!
Dagen började med en underbar manikyr spa eller hette det spa manikyr (?) av min kära K. Salongen låg på Malmskillnadsgatan och det var inte jätteroligt att fråga människor efter den gatan. Speciellt inte klädd i en kort kjol. Folk trodde väl det var min första dag på jobbet. Det bjuder jag på. Iallafall sedan blev det en liten sväng på stan och en sushi lunch med min barndomsvän och vapendragare Henke. Alltså Gud. Tack för att du låter solen värma min kinder och tack för att du skapade sushi och Dilan och Robar. Puss haj.

Så trött

Jag hade fel. Jag hanterade inte det där med "mycket över axlarna" så värst bra. Jag föll. Ganska hårt. Känner mig omtumlad nu. Som att jag kommit hem från ett hemskt krig. Sett och känt för tok för mycket. Nu är allt avstängt. Jag liksom bara finns. Jag vet att jag är speciell, och nu menar jag inte i en positiv bemärkelse. Det är jag medveten om. Ibland känns det som om jag är 40 år på grund av mina upplevelser och livserfarenheter. Men tycker att jag är stark. Jag fixar det mesta. Men någonstans tar jag ändå skada. Även om jag lyckas förtränga och ignorera mycket, hinner det ikapp mig. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera det när det väl händer. Överlever gör jag alltid. Men hur tar jag minst skada. Hur ska jag göra när jag förlorar kontroll över verkligheten.
Jag lovar att jag ska bli bättre på det här. Jag kommer att fixa även det här. Men inte just nu. Nu vill jag bara sova, sova, sova.

Så här är det

This is how it works
You're young until you're not
You love until you don't
You try until you can't
You laugh until you cry
You cry until you laugh
And everyone must breathe
Until their dying breath

Plugg!

Jag är i skolan och studerar med min vän dLo. Vi är väldigt seriösa och jag ska snart ta på mig glasögon.
Jag är hungrig. Men ändå glad. Solen är framme. Livet är värt att leva.

Jag har flyttat

Hem till min ros dLo. Det borras hemma hos mig så jag tog min tandborste och en advokado och flyttade in hos dLo. Just nu röker vi vattenpipa och sen kanske det blir kuddkrig. Jag har massor massor över mina axlar just nu, men jag tycker jag hanterar det ganska bra. Denna låt är min favorit just nu och jag våldtar den mer än gärna.



En fett keff dag

fast ändå inte.
Men ändå.


"Dy your ass mate"

...

Esque te quiero...

För jag har glömt vem jag är

Jag har världens världens världens bästa vänner. Jag har min egna lilla familj här uppe i Stockholm och jag är så rädd om er. Jag älskar er.

Grattis K på din dag


Grattis Lillasyster


Dont even ask




...

Upp och ner som en jävla hiss.
Ner åker jag som en trasig jävla hiss.
Jag är trött på känslostormar som dessa.
Mitt psyke är inte starkt nog.
Inte min kropp heller.

Jag måste sluta tugga på min hjärna.

Viva La Food

Öff. vad jag är mätt. Så fort jag kliver in genom dörren här hemma hos mamma så är det som om jag måste käka för kung och fosterland. Jag bokstavlig talat länsar skafferi, kyl, frys. Mamma, pappa och lillasyster står med öppen mun och betraktar monstret som angripper deras kök. Men det var gott. RAAAP!



Ricardo Priscilla Lila
Arlanda, Stockholm 1986
Ett nytt land, nya möjligheter, en chans till ett nytt och bättre liv.

Redan lördag

Mätt och belåten. Myskväll med Rubie och en massa bra musik i bakgrunden, Imorgon åker jag hem till mitt Skåne och det känns så jävla skönt att få komma hem till mor och far. Gott för själen. I onsdes vart jag ute och festade till det. Det gör jag aldrig om. Inte på en onsdag i allafall. Hjärtat slog dubbelslag när jag körde pass på torsdagen och det mina vänner är extremt ovärt. Men kul hade vi. K och jag.





On my way



 

Åh!







Freedom to love

...you gave me reason to love.

Konsten att säga nej

Jag kom nyss på att jag ska dricka te med ett par Jehovas vittnen imorgon.



Tidigare inlägg Nyare inlägg